Ida Olsonen
Evivakörens dirigent
1.1.2023 –
Ida Olsonen är dirigent, kompositör, arrangör, sångare och sånglärare. Hon har grundat vokalgruppen Ensemble Norma och kören Musta lammas, och har examen från både Sibelius-Akademin och Royal Academy of Music i Danmark.
Utöver Evivakören dirigerar Olsonen körerna Musta lammas och ZinZingen, båda i Helsingfors. Olsonen gästar regelbundet på Sibelius-Akademin som timlärare i kördirigering, och är en efterfrågad workshop-instruktör. Våren 2017 lotsade hon Musta lammas till första plats på Aarhus Vocal Festivals körtävling.
Idas hälsning till kören
I skrivande stund är vi i förberedelsefasen inför vårt första år tillsammans. Vi har planerat, visionerat och förberett, men ännu inte övat tillsammans. Det ska bli härligt att få sätta igång! I mina ögon framstår Eviva som en modig föregångare inom det inhemska körfältet. Jag är imponerad av körens breda och mångsidiga klang, genremässiga fördomsfrihet och vilja att beställa och skapa ny musik för damkör. Möjligheterna är många och potentialen är stor!
Då vi smidit planer tillsammans har jag blivit imponerad av styrelsens förmåga att se framåt och lotsa körens utveckling på lång sikt. Ofta talas det om den musikaliska inspirationens betydelse, men lika väsentligt är det att organisationen fungerar. Det kan man verkligen säga om Eviva! Jag hoppas på att kunna ge min egen insats till körens utveckling och sporra kören framåt.
Hanna Kronqvist
Evivakörens dirigent
1.8.2010 – 31.12.2022
Hanna Kronqvist (musikpedagog och FM i musikvetenskap) är kördirigent och arbetar med vokalmusik i olika former. Hon har dirigerat Eviva sedan år 2010 och kammarkören NOX i Vasa sedan år 2020. Därtill leder hon projektdamkören Exaudio, som hon varit med och grundat år 2008.
Kronqvist har tidigare dirigerat och tonbildat flertalet körer. Hon är också en flitigt anlitad arrangör av körmusik. Tillsammans med sina körer har hon vunnit tävlingar, priser och utmärkelser både i Finland och utomlands. För Kronqvist ligger körmusikens kärna i mötet mellan människor och musik och hon finner det givande och inspirerande att som dirigent få befinna sig mitt i skärningspunkten mellan dessa två.
Hanna Kronqvist är även styrelseordförande för DUNK, De ungas musikförbund i Svenskfinland, samt styrelsemedlem i Finlands Körledarförening. År 2023 tillträder hon som dirigent för Åbo Akademis studentkörer Florakören och Brahe Djäknar.
Hur kom du till Eviva?
Jag fick höra om att Eviva letade efter ny dirigent via en av mina vänner som då sjöng i kören, som också hade sjungit för mej tidigare. Men då kände jag inte alls till Evivakören och kören kände ju inte alls till mej så det var lite av ett wild card att jag sökte dirigentskapet. Jag minns att jag dessutom på resa på andra sidan jordkloten när kören hade sitt valmöte och valde mej som dirigent, och jag minns hur vi chattade via MSN när jag fick veta att jag blivit vald.
Vad hände med kören under din tid? Vilka principer följde du och vad hände sen, vad ledde det till?
Jag har nu hunnit vara dirigent för Eviva i så pass många år att många saker har hunnit hända. Körlivet är cykliskt och kören förändras och utvecklas med sångarna och de olika projekten, jag skulle säga att kören har ändrats mycket med tiden. Det vi har jobbat med och som jag upplever att vi har lyckats med är att vi har blivit ett gemensamt instrument under de här året, jämfört med då jag började då det var mycket enskilda röster som sjöng tillsammans.
Min tanke har varit att prova på många olika stilars musik. Vi har valt att inte nischa oss och istället jobba brett och göra många olika sorts musik, och jag tycker att det har gett kören en stark grund att stå på. Sen kan man göra utflykter till olika håll inom musiken och inom klangen, och ta upp sådant som man vill jobba mer med. Som alltid när man jobbar länge tillsammans vet jag och kören nu var vi har varandra. När man är så här trygg tillsammans kan man vila i både processen fram till konserten och också under konserten och det känns fint.
Vad har styrt ditt val av repertoar?
Det finns delvis en konstnärlig sida i arbetet, att man som jag inspireras av den klingande musiken, men det finns också delvis en pedagogisk sida i det hela, där man funderar vad sku kören behöva just nu, där man kan tänka att nu skulle vi behöva öva rytm eller långa fraser. Och när man jobbar fram en repertoar går de här bägge delarna av jobbet sida vid sida. Men mest inspireras jag av den klingande musiken.
Jag har tyckt om att damkörens repertoarutveckling överlag under 2000-talet har sammanfallit med mitt dirigentskap för Eviva, och där har Eviva varit en viktig del av beställandet av ny damkörsmusik i vårt land och också när det gäller uruppföranden. I ett större perspektiv kan man se att Eviva är en klar roll i damkörsutvecklingen och det är roligt.
Repertoaren har under min tid varit ganska nutidsorienterad, det är också lite typiskt för damkör just nu, vi har inte jobbat så mycket med klassisk damkörsrepertoar. Det har helt enkelt inte varit det första valet. Kören har en ganska ljus klang och då faller valet automatiskt på en lite mer nutidsorienterad repertoar.
Hur har du upplevt att jobba med Eviva?
Det har varit jätteinspirerande och roligt att vara dirigent för Eviva. Kören har varit väldigt lyhörd för mina förslag av repertoar och programval, det har varit lätt att jobba med Eviva. Jag tycker att det varit otroligt fint hur jag själv har kunnat utvecklas som dirigent med med kören , jag upplever att det har funnits en stor välvilja inför min egen process. Ofta går de hand i hand men bra att minnas det är trots allt är två väldigt olika saker. Mitt konstnärskap har fått utvecklas i lugn o ro med Eviva. Jag var ganska ung när jag tog över och det fanns ett behov för mej av personlig utveckling och jag är tacksam för att kören gav jag mej det utrymmet.
Vad gav kören dig? Hur förändrades du under din tid som Evivas dirigent?
Kören har gett mej utrymme och möjlighet att utvecklas som dirigent men också gett mej ett fint instrument att arrangera musik för, med åren har det getts utrymme för mej att bli en god arrangör. Kören har fått stå ut med mina experiment och det har varit givande för både mej och kören. Sen har kören förstås gett mej en trygg arbetsplats, jag har känt mej både uppburen av kören och det har varit ett fint samarbete där vi har litat på varandra, kören och jag.
Jag tycker jag har fått ett större lugn i min roll, en trygghet som också kommer av att man fått jobba lite längre med samma instrument, har fått möjlighet att prova på många stilars musik. Alla körer är unika men det finns också många likheter i alla körer, och jag har fått visshet när det gäller körinstrumentets olika utmaningar.
Hälsning till kören
Jag hoppas Eviva fortsätter utvecklas och har ett lika öppet sinne i framtiden som hittills, det har alltid funnits en stark vilja att utvecklas och blicka framåt. Jag hoppas kören tar lika väl emot sina kommande dirigenter som man tog emot mej i tiden, för det kändes fint.
Ruut Kiiski
Vikarierande dirigent för Hanna Kronqvist
29.11.2011 – 31.5.2012
Ruut Kiiski (f. 1984) har lett flertalet körer och orkestrar. Hon har lett bl.a. Radions symfoniorkester, Åbo filharmoniska orkester, Malmö symfoniorkester och Orchestre national des Pays de la Loire. Kiiski är en mångsidig musiker som arbetat mycket med sången som instrument och därför trivs hon bäst i operasammanhang, men till hennes styrkor hör också intresset för nykomponerad musik. Bland hennes mer betydande projekt kan nämnas modern opera och oratorieverk av kvinnliga kompositörer. År 2017 dirigerade hon uruppföranden av Pauliina Isomäkis oratorie Vuorisaarna med Åbo filharmoniska orkester och Riikka Talvities exceptionella radio-opera Kylmän maan kuningatar med Radions symfoniorkester.
Ruut Kiiski tog examen som kapellmästare vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm år 2015. Hon hade tidigare avlagt examen som kyrkomusiker och kördirigent vid Sibeliusakademin. Kiiski har aktivt utvecklat sitt kunnande genom internationell mästerkurser för bl.a. Valery Gergievin (Åbo, 2016) och Herbert Blomstedt (Stockholm, 2015).
Hur kom du till Eviva?
Minua pyydettiin Hanna Kronqvistin äitiyslomasijaiseksi ja otin työn ilolla vastaan!
Vad hände med kören under din tid? Vilka principer följde du och vad hände sen, vad ledde det till?
Kevään aikana harjoittelimme Evivan juhlakonsertin ohjelmistoa ja mieleen jäi erityisesti ohjattu kuoroteos Carita Holmströmin ”Inget händer mer än en gång”, jossa mukana oli ohjaaja Mikaela Hasán. Olen aina ollut kiinnostunut näyttämöllisistä teoksista, joten tällainen työskentely oli itselleni mieleistä. Johdin kuoroa sillä ajatuksella, että en yritä olla samanlainen kuin oma johtajanne, vaan teen työtä rohkeasti omalla tavallani kehittäen kuoron perusasioita, kuten sointia, rytminkäsittelyä ja ilmaisua.
Hur upplevde du det att jobba med Eviva? Vad gav kören dig? Hur förändrades du under din tid som Evivas dirigent?
Muistan tuon kevään olleen töiden kannalta hyvin kiireinen. Minulla oli samanaikaisesti neljä kuoroa ja kuorot olivat hyvin erilaisia. Oli mielenkiintoista johtaa naiskuoroa, kun muuten tein töitä lähinnä sekakuorojen kanssa. Evivan muistan hyvästä energiasta, innostuneesta ilmapiirista ja minulle uudenlaisesta ohjelmistosta. Nyt kymmenen vuoden jälkeen muistelen ilolla kuoroa ja sitä, että sain tutustua teihin ja tehdä töitä kanssanne! Toivon kuorollenne pitkää ja värikästä tulevaisuutta!
Nina Kronlund
Evivakörens dirigent
25.8.2009 – 31.7.2010
Nina Kronlund avlade musikmagisterexamen från kyrkomusikavdelningen vid Sibelius-Akademin våren 2000 och fick sin A-kantorskompetens samma vår. Kronlund studerade körledning för Matti Hyökki, Timo Nuoranne och Juha Kuivanen samt orgelspel för Folke Forsman. Kronlund har även deltagit i flera körledningsmästarkurser, bl a med Anders Öhrwall, samt studerat orkesterledning för Atso Almila. Hon har tagit sånglektioner för Maikki Apajalahti, Susanne Westerlund och Kirsi Tikka. Hon har specialiserat sig i gregoriansk sång på kurser i bl a Frankrike och Estland. Hon har studerat äldre musik för Evelyn Tubb och Michael Fields i sångkursen Sastamala Gregoriana 2005-08 samt 2010-11.
Nina Kronlund innehar sedan januari 2003 en kantorstjänst i Esbo svenska församling. Åren 2001-2002 innehade hon A-kantorstjänsten i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Sommaren 2009 studerade Kronlund barockdirigering och -sång vid Tafelmusik Baroque Summer Institute i Toronto, Canada. Hon är sedan hösten 2009 medlem i Helsingfors kammarkör.
År 2004 grundade Nina Kronlund kammarkören Novena. För tillfället är Kronlund sångare i ensemblen i musikteatern ”Kristina från Duvemåla” på Svenska teatern.
Utöver dirigentskapet för Novena är Kronlund också konstnärlig ledare för Finlands svenska kyrkosångsförbund.
Hur kom du till Eviva?
Jag blev uppringd och tillfrågad att hoppa in som Michaelas Ijäs vikarie.
Vad hände med kören under din tid? Vilka principer följde du och vad hände sen, vad ledde det till?
Jag är inte den rätta att säga vad som hände med kören, en kör består av individer och jag vill inte tala för någon av dem. Uppgiften som dirigent är att locka det bästa ur sångarna, hjälpa i inlärningsprocessen och ta fasta på vad som händer i stunden i just den gruppen. Dirigenten ska göra det så lätt och naturligt som möjligt för sångarna att göra musik och använda sina röster på ett bra och ”nyttigt” sätt.
Vad styrde ditt val av repertoar? Hur upplevde du det att jobba med Eviva?
Eviva reste till Bratislava för att tävla den vinter jag verkade som dirigent så valet av repertoar styrdes av det som jag uppfattat om körens klang under någon månads jobb tillsammans, mina uppfattningar om vilken stil sångarna uppskattade samt av de krav som tävlingsreglerna ställde. Jag uppskattade min vinter med Eviva mycket, jag trivdes med att sångarna var beredda att jobba intensivt och koncentrerat.
Vad gav kören dig? Hur förändrades du under din tid som Evivas dirigent?
Förtroendet fanns, hoppas jag, där från båda hållen och det kändes mycket bra. Jag kom in i damkörsrepertoar som inte var så känd för mig så det tar jag med mig. Goda arbetsprocesser med fina människor minns man för evigt!
Jutta Seppinen
Vikarierande dirigent
1.10.2007 – 11.3.2008
Musikmagister Jutta Seppinen är en mångsidig musiker som bland annat har studerat körledning under Matti Hyökki, Timo Nuoranne och Andrus Kallastu. Efter Sibelius-Akademin har hon fortsatt sina studier för bl.a. Tatiana Khitrova i S:t Petersburg. Orkesterledning har hon studerat på olika kapellmästarkurser under Atso Almilas och Jorma Panulas ledning, samt för Ennio Nicotra i Italien. Som bäst avlägger hon sin andra magisterexamen vid Sibelius-Akademin: orkesterledning under ledning av professor Leif Segerstam.
Seppinen har arbetat med flera körer, bland andra Serenakören, Viva Vox, Ceciliakören, Dominante och Evivakören. För tillfället är Seppinen konstnärlig ledare för Akademiska damkören Lyran. Seppinen har nått framgång i flera tävlingar i kördirigering och har gett konserter i flera europeiska länder och i USA.
Mezzosopranen Jutta Seppinen ger aktivt konserter även som sångerska. Hon har studerat solosång for Eeva-Liisa Saarinen och har deltagit i flera mästarkurser både i Finland och utomlands. Seppinen har även avlagt diplomexamen i sång med utmärkta betyg. Seppinen uppträder regelbundet på musikfestivaler och i konsertserier samt operaproduktioner både i Finland och utomlands. Hon samarbetar kontinuerligt med ett flertal finska kompositörer och har uruppfört flera verk som komponerats för henne.
Hur kom du till Eviva?
Man ringde upp mig från kören och frågade om jag vill ställa upp som vikarie då körens ordinarie dirigent var mammaledig.
Vad hände med kören under din tid? Vilka principer följde du och vad hände sen, vad ledde det till?
Jag tycker att körens klang blev rikare och musicerandet mer frigjort. Sångarna fick också ta till sig en ny slags repertoar som de inte var vana vid från förut. Min princip är att man ska arbeta flitigt i en positiv stämning och sedan njuta av resultatet av satsningen. Och det var precis vad som hände!
Vad styrde ditt val av repertoar?
Jag ville bygga upp en intressant och ambitiös konserthelhet av damkörsrepertoar som inte framförs så ofta. Mitt mål var också att välja stycken av mycket olika karaktär och från olika epoker och på så vis skapa variation under körövningarna. Det var utmanande stycken, och jag visste redan på förhand att t.ex. stilen i Hildegard von Bingens musik skulle ge upphov till gråa hår. Men det blev slutligen en fin konsert.
Hur upplevde du det att jobba med Eviva?
Det var lätt att jobba med Eviva. Trots att allt det nya ibland kunde väcka frustration, orkade kören som helhet axla sitt ansvar på ett fint sätt. Eviva är en ambitiös kör av mogna kvinnor, som alltid bemödar sig om att hitta det bästa och vackraste resultatet i sig själva.
Vad gav kören dig? Hur förändrades du under din tid som Evivas dirigent?
Eviva gav mig mycket genom sin närvaro. Konserten var en fin upplevelse och jag kände att sångarna njöt av att musicera med mig. Det är alltid en stor gåva. Min tid som dirigent för Eviva blev sist och slutligen ganska kort, och det är svårt att bedöma hur jag själv förändrades som dirigent. Varje ny kör tillför alltid något nytt för dirigenten.
Michaela Ijäs (f. Johansson)
Evivakörens dirigent
1.8.2003 – 25.8.2009
Michaela Ijäs (f. Johansson) är utbildad musikpedagog (mus.mag.) från Sibelius-Akademin med solosång och kördirigering som huvudämne. Michaela har studerat sång för Annika Ollinkari, Tuula Hostikka och Sinikka Alstala. Kördirigering har Michaela studerat för Timo Nuoranne, Per Friberg och Juha Kuivanen. Michaela har jobbat med Martin Wegeliusinstitutets ungdomskör och barnkör. Hon har tidigare dirigerat Vivandikören och flickkören Arpeggio. Åren 2005-2009 undervisade Michaela musikklasserna vid Högstadiet Lönkan. Åren 1999-2007 jobbade Michaela vid Musik- och Kulturskolan Sandels där hon undervisade kör, musikteater, musikteori och solfége. Sedan hösten 2010 jobbar Michaela som musiklärare vid Brändö Gymnasium.
Hur kom du till Eviva?
Elisabeth Schauman kontaktade mig och frågade om jag var intresserad av att börja dirigera Eviva.
Vad hände med kören under din tid? Vilka principer följde du och vad hände sen, vad ledde det till?
När jag började dirigera Eviva var kören en ung kör. Det som var viktigast för mig i början var att få balans inom stämmorna och att kören så småningom skulle börja hitta sitt eget sound och komma bort från flickkörssoundet. Vi jobbade mycket med tonbildning och tonträffning och jag ville satsa på att varje sångare skulle våga ta vara på sin musikalitet och våga lita på sitt ”inre öra”. Sådana saker tar tid och måste få ta tid och det kunde säkert kännas kämpigt för sångarna ibland. Resultatet var att kören fick en bättre samklang.
Vad styrde ditt val av repertoar?
Jag ville att repertoaren skulle vara utmanande på samma gång som den skulle ta fram Evivas starkaste sidor. Stämbalansen var jag också tvungen att fundera mycket på eftersom sångarna av olika skäl byttes rätt så ofta.
Hur upplevde du det att jobba med Eviva? Vad gav kören dig? Hur förändrades du under din tid som Evivas dirigent?
När jag tog emot uppdraget som Evivas dirigent var jag väldigt ivrig att få skapa musik med en ung kör där sångarna ännu har en lång körsångarbana framför sig. I början fanns det också en stor gemensam iver från körens sida att bli en bra kör som klarar av utmanande repertoar. Vi jobbade hårt tillsammans, fick mycket gjort och jag var glad över att kören och jag hade hittat vårt gemensamma språk.
I en stor grupp var också de sociala utmaningarna ofta stora. Det viktigaste var att alltid orka se fram emot den följande gemensamma musikaliska utmaningen. Att göra musik tillsammans var det bästa!
Mia Makaroff
Evivakörens dirigent
25.2 – 4.6.2003
Mia Makaroff är kompositör, arrangör, musiklärare och kördirigent. Makaroff avlade musikmagisterexamen vid Sibelius-Akademin 2003 med huvudämnet musikfostran. Arbetserfarenhet har Makaroff från musikundervisning på de båda inhemska språken för barn och ungdomar. Hon har dirigerat barnkörer och deltagit i olika musikprojekt. För tillfället är hon aktiv i projektet Barnkultur i Borgå med kompositioner och arrangemang för den tvåspråkiga musikalen Kruunulapset/Kronobarnen. Makaroff har grundat och leder en tvåspråkig byakör i Hindhår och har återupptagit verksamheten med Ocarina-kören inom Borgå musikinstitut.
Den stora inspirationskällan för Mia Makaroffs kompositioner och tonsättningar har varit finsk folktradition och folkdiktning. Många ensembler och körer har gjort hennes musik känd, speciellt den finska a cappella-gruppen Rajaton.
År 2010 tilldelades Mia Makaroff statens konstnärsstipendium.
Hur kom du till Eviva?
Det var en väninna till mig, Tina Keskimäki, som ringde upp mig. Hon sjöng i Eviva och tyckte att jag kunde pröva på att dirigera en kör vid sidan av mitt komponerande. Jag tänkte att det kunde vara något annat, en intressant utmaning. Och det kändes spännande med svenska. Jag var med på en provdirigering och blev antagen.
Vad hände med kören under din tid? Vilka principer följde du och vad hände sen, vad ledde det till?
Jag visste att jag inte var dirigent. Däremot är jag idérik och hittar på en massa saker så den delen av mig kunde jag bidra med. Det resulterade ju i en hel del kompositioner.
Vad styrde ditt val av repertoar?
Det var när jag läste dikter som jag fann Runeberg. Jag hade inte läst hans verk förut på svenska. Det inspirerade mig.
Hur upplevde du det att jobba med Eviva?
Jag upplevde att Eviva bestod av starka kvinnor som tyckte om att sjunga tillsammans och som hade en god gemenskap. Och det var givande på alla sätt att få ta del av det och jobba med er.
Vad gav kören dig? Hur förändrades du under din tid som Evivas dirigent?
Det var en viktig upplevelse. Jag lärde mig nya saker och en helt ny Runebergsvärld uppdagades för mig. När jag läste dikter på svenska upptäckte jag nytt inom den finlandssvenska kulturen. Jag hittade min roll. När klimatet mellan olika kulturer ibland är svårt, så upplever jag att min uppgift är att hitta de olika kulturerna och föra dem närmare varandra. Det har jag fortsatt med. För tillfället jobbar jag med barnkultur, en tvåspråkig musikal Kruunulapset/Kronobarnen i Borgå och numera skriver jag sångtexter också på svenska.
Kati Mäkelä-Niemi
Evivakörens dirigent
26.2 – 31.12.2002
Kati Mäkelä-Niemi avlade filosofie magisterexamen från Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi år 1993 med huvudämnet musikvetenskap. Hon fortsatte studera vid Sibelius-Akademin, tog kurser bland annat i solosång för Mirja Klemi och erhöll musikmagisterexamen i musikfostran 1998.
Kati Mäkelä-Niemi har fungerat som lärare i musik vid Högstadieskolan Lönkan sedan 1998 och har numera ett lektorat där. Hon har också engagerats som sånglärare och musikinstuderare inför TaDams uppsättningar i Helsingfors sedan flera år tillbaka. Mäkelä-Niemi har dessutom varit lärare vid olika sommarkurser, bland andra Wegeliuskurserna i Yttermark.
Redan under sin studietid var hon körledare för Pargas damkör, Åbolands Kammarkör och Frihetsbröderna. År 2002 åtog hon sig uppdraget att fungera som Evivakörens konstnärliga ledare vilket hon gjorde under körens första verksamhetsår.
Som komplement till sitt läraryrke uppträder Kati Mäkelä-Niemi också själv med allt från barock till jazz.
Hur kom du till Eviva?
Jag blev uppringd av Eeva Jaakonsalo och tillfrågad om jag kunde tänka mig att vara med och starta en ny damkör. Mitt spontana svar var nej, jag hade mycket på gång. Efter en natts sömn ändrade jag mig. Det här ville jag göra.
Vad hände med kören under din tid? Vilka principer följde du och vad hände sen, vad ledde det till?
Det var en speciell situation. Det var ju sångare med olika bakgrund som samlades och skulle bilda en ny kör. Kören hade ju inga egna traditioner att falla tillbaka på. Den första uppgiften var att sjunga ihop oss och jobba fram ett sammansvetsat gäng som njuter av sång och gemenskap. Processmänniska som jag är var starten och början det viktiga för att se vad det kunde ge och leda till. Målet var en riktig kyrkokonsert när vi skulle visa oss för världen.
Vad styrde ditt val av repertoar?
För det första ville jag bygga upp en social repertoar. Jag gjorde ett eget arrangemang för kören till bordsvisan Helan går. Sen hade jag genast visionen om att körens första konsert skulle vara en kyrkokonsert.
Hur upplevde du det att jobba med Eviva? Vad gav kören dig? Hur förändrades du under din tid som Evivas dirigent?
Tiden med Eviva blev ju rätt kort, tyvärr, så det hann inte bli något stort. Gemenskapen och att lära känna nya människor var fint. Kören hade gjort en satsning och skaffat Sibelius-notskrivningsprogrammet. Det lärde jag mig att använda och skrev in programmet för kyrkokonserten för att underlätta inövningen av ny repertoar. Debutkonserterna var jag riktigt nöjd med. Tänk vad vi hade åstadkommit under så kort tid. Eviva profilerade sig inte ännu med första konsertprogrammet men resultatet angav tonen för vad Eviva skulle vara. Eviva siktade högt!